det finns vissa tillfällen som man tycker om sina syskon sådär extra mycket. imorse var inte ett sådant tillfälle.
kära mia ringde tjugo över fem och ville att jag skulle jobba med henne eftersom att patrik inte kunde. sa först nej. men sen när det lät som att hon fick gråten i halsen(kanske endast för att jag skulle tycka synd om henne.) så gav jag med mig tillslut. fick sova en timme till och sedan vid halv 7 kom hon och hämtade mig.
var inte alls kul att stiga upp, men det var faktiskt inte lika jobbigt som jag tänkt mig och på ett sätt roligt att träffa henne.
kom hem vid halv 11 och har sovit sen dess, nu känner jag mig mer död än vad jag gjorde när jag klev upp..

nu blev jag just ensam hemma, hela natten dessutom. mamma är i malmö och pappa, maja och mikaela for just iväg till furuögrund för att sova där. vad som händer ikväll är inte än bestämt...